wontgiveup

Det är så länge sen, minns det knappt..

Borde tagit bättre vara på tiden.. Men jag va för liten, så ung. Visste inte vad det va som hände, visste inte hur allting egentligen låg till.. Hade behövt visa för dig att jag hade behövt dig där för mig, vid min sida under alla dessa år, hade behövt dig här som stöd och för att stötta mig genom det hela..

Jag hoppas och önskar att du tittar ner på mig nu, där uppifrån och är stolt över mig och den jag har blivit.. Det är allt jag vill, att du ska vara stolt och inte se mig som en skamm..

Jag vet att jag många gånger svikit dig, hur många gånger jag gjort dig besviken. Men jag hoppas att du tycker att jag ordnat upp det hela ganska bra tillslut ändå, att jag ändå alltid i slutändan gjort dig stolt över mig, är det så? Är du stolt över mig nu?

Hade behövt dig vid min sida under alla jobbiga perioder, hade velat ha dig där vid alla mina stora stunder. Hade velat ha dig här för att kunna göra slaget lättare när jag faller och se mig resa mig upp och gå med huvudet högt i slutet av dagen. Hade velat ha dig här för att kunna se ditt stolta ansikts uttryck när jag står där på scenen, när jag va ute på tävlingsgolvet och när jag tog emot priserna. Just nu skulle jag kunna göra vad som helst för att få höra din röst en sistasista gång och höra dig säga att du faktiskt är stolt över mig även fast det som hänt, så är du ändå stolt över mig..

Kommer aldrig sluta sörja dig..

Mina tårar kommer aldrig sluta rinna för dig..

Kommer sakna dig, tills vi möts igen i himmlen..


R.I.P Morfar, 990512 <3